Ibland får jag lust att skriva. Släppa kontrollen och bara låta fingrarna flöda över tangentbordet och låta alla veta vad som försiggår i mitt huvud. Ibland kan jag tänka inuti huvudet hur jag skulle formulera mina tankar i ord, men när jag skriver på bloggen etc så kommer det fram en spärr. Jag kan inte skriva fritt och okontrollerat, eftersom jag vet att andra än jag kan läsa det jag skrivit. Det händer ofta att jag skriver ett långt inlägg här, för att sedan inte publicera när jag är klar. Spärren.. Jag har stor respekt för internet och folket som använder det. Man vet aldrig vad det är för personer som hittar en på internet. Jag älskar att ha ett privatliv. Att vara anonym tills jag väljer att inte vara det. Jag skulle aldrig klara av att vara känd (haha).

Men om man struntar i att dela med sig av det där privata, då kanske man kommer igång med bloggen igen. Vem vet. Inte du. Inte jag.