kreativitet

Jag har aldrig vågat säga att jag är kreativ. Kreativa personer är spännande, har fantasi och är oerhört talangfulla. Att säga att man själv är kreativ är att säga att man själv är allt det där. För mig har det känts som att jag skulle placera mig själv i ett fack där man inte riktigt hör hemma, om jag skulle kalla mig kreativ. Jag har alltid sneglat avundsjukt (i smyg) på personer som har talang. Konstnärer, skribenter, folk som kan mycket om kultur; musik, mode, konst.. Ja, ganska mycket. Men faktum är att jag kan det där. Jag kanske inte kan allting bäst av alla men nu kan jag tillräckligt mycket om det för att känna mig trygg med att kalla mig själv en kulturmänniska.

Jag är jäkligt duktig på att se vilka färger som passar ihop, på att analysera målningar och skriva. Jag har alltid älskat att pyssla, inreda, måla, klä mig, läsa och vara kreativ i alla dess former. Jag vägrade låta min mamma välja mina kläder när jag var liten, jag skulle minsann klä mig själv.  Även om mina försök till matchning inte alltid var så lyckade (orangea byxor och olivgrön tröja á la skolfoto 1995). Därifrån gick jag till sportiga unisexkläder fram tills 7an då det blev hrmm.. fjortiskläder. Efter det kom min punkperiod som övergick i rock som blev till japansk-rock som efter ett tag gick tillbaka till rock för att till sist bli hiphop, bohem och vad jag än kategoriseras i idag. Men vad tusan, man måste ju testa sig fram! Man prövar allt och inser att man är samma person i olika kläder.

Vad jag vill komma fram till är att jag faktiskt alltid har haft det där i mig, att skapa och tänja på gränserna. Men jag har aldrig vågat erkänna för mig själv att jag är den sortens person. En person med visioner i huvudet. Visioner som håller på att besannas tack vare ett steg i rätt riktning.




Expelliarmus

Jobbade med mitt nya hemliga extra jobb idag. Gad, det är jättesvårt! Men jag gillar't.
Det blir enklare för varje gång man gör det :) Som tur är!

Längtar tills jag flyttar hemifrån (men när jag väl står där med flyttkartongerna kommer jag säkert ångra det uttalandet). Det ska bli kul, spännande, nytt! Jag älskade att inreda mitt rum. Tapetsera över de lila barndomstapeterna och få ut alla gamla tråkiga möbler för att ta in nya och fräscha. Det där med att sätta sin egen prägel tycker jag är skitkul. Okej jag är en inredningsmaniac för er som inte visste. Jag gillar att spana in inredningstidningar, måla, pyssla och allt det där som tillhör. Det är så kul, så enkelt. Men det är synd att man inte kan göra det allt för ofta i och med att det blir ganska jobbigt (och för att inte tala om dyrt) att redekorera för ofta.

Nu ska jag titta på någon söt film!

Trevlig torsdag, vänner!



The right way is always on the right side of the road.

Idag fick jag jobb, ett hemligt jobb uppenbarligen. Jag fick faktiskt inte tillåtelse att skriva ut på internet eller tala om för folk i allmänhet vad jag arbetar som. Det känns så bad-ass, jag jobbar som hemlig spion åt staten *fniss*

Men förmodligen kan jag tala om för alla som läser denna blogg vad det handlar om, dock irl.

För övrigt har jag sökt lägenheter i hela jäkla staden, och spenderat morgonen åt att titta på tv och läsa bloggar. Allt för att slippa ta tag i omtentan jag bör börja plugga till.




Mitt nya projekt är att försöka härma den här sketchen. Jag gillar den! Den är häftig och jag önskar att jag hade kommit på den själv istället för att bli tvungen att vara "härmaren".
Äschhh, min kommer lätt bli snyggare än orginalet.



Only stupid people walks away

Helluuu!

Efter en sommar, bestående av jobb jobb jobb och kompishäng, är det dags att börja se framåt.
Efter lång tveksamhet har jag åtminstone bestämt mig för hur min höst ska se ut. Jag hatar känslan av att inte veta.

Jag har i varje fall hoppat av lärarutbildningen. Yrket skulle säkert vara hur kul som helst men utbildningen passade inte mig. Jag gick klart första året så nu har jag en pedagogik examen, och det är ju alltid något. Det var tänkt att jag skulle ta några sabbatsår, ordna ett heltidsjobb och flytta hemifrån. Det var planen i säkert ett halvår. Jag hade lite på känn vad jag skulle kunna tänka mig att plugga om några år, så jag sökte den utbildningen för att se om jag hade någon chans att komma in utan att göra högskoleprovet. För någon månad sedan fick jag veta att jag kom in. Jag kom med i första urvalet och hade ingen aning om hur jag skulle göra, fortsätta följa sabbatsårs planen, eller börja skolan igen.. Efter att ha velat fram och tillbaka, har jag äntligen bestämt mig för att jag ska börja utbildningen. Kultur, samhälle och mediegestaltning heter den. Jag är intresserad av att arbeta inom PR, projektledning och så vidare. Att jobba bakom kulisserna i mediebranschen skulle också vara roligt. Utbildningen är himla bred, så jag tror man har stor chans att kunna byta karriärinriktning ifall man i framtiden skulle önska det.

Problemet är att jag har inte bestämt mig för om jag ska ta studielån (och flytta hemifrån) medsamma, eller om jag ska vänta ett halvår och se om utbildningen är något för mig. (hjälp!?) Det positiva är att de jag sommarjobbat hos gärna vill att jag fortsätter hos dem på timanställning, så jag behöver nog inte ta fullt studielån, tack och lov. Jag ska dessutom söka några jobb som inte kräver så mycket timmar utan mest klirr i plånboken.


Jag hoppas verkligen den här utbildningen visar sig vara min grej. Eftersom jag själv inte vet vad min grej är för något än. Så länge jag får ge uttryck för kreativitet och umgås med människor tror jag att det ska gå bra, men håll tummarna för mig ändå.